Du är det finaste jag vet
För att jag vill att ni ska se och förstå att detta var den vackraste av kvällar, att publiken exploderade, att saxofonen fortfarande kan höras. Långt efter att man gått från konserten, långt efter att man stängt av datorn.
Då hör man den där saxofonen och vet att ingen, ingen kan någonsin förmedla en känsla på samma sätt som Håkan gjorde den där augustinatten. Jag önskar ni alla hade fått vart där o stått under konfettihimlen.
Men vet ni vad det allra bästa är? Att den 27 september så står han där igen, på mejeriets scen. I min stad.
Och det finns ingenting i denna värld som skulle kunna få mig att missa honom. För det är så jag säger det.
C
Kommentarer
Trackback
