blandrostigacyklar

                 

Ni vet Sandra, från Niotillfem, som jag avgudar. Ja, nu har hon gjort det igen.
Lyckats berätta precis hur det känns. För alla har vi väl varit där. Inte velat gå upp ur sängen, känt sig ensamast i världen fast det är hundratals människor runtomkring och tyckt så hemskt synd om sig själv att hjärtat nästan går sönder.Tonårsångestpredikan, visst jag har hört det förr.
Men det är ju precis så som det har känts och för alla fina fina ledsna tonårsflickor, så har Sandra berättat att dom kanske inte är så ensama som de tror.
Och inte jag heller, för den delen.

http://niotillfem.devote.se/blogs/596486/och-jag-var-17-aar-och-ville-inte-vara-den-som-blev-kvar--.htm#WriteComment


C