blandrostigacyklar

Avgång Stockholm C mot Lund C. Och tillbaka.

Det är så logiskt, alla fattar utom du. men du har inte en aning. Att jag tänker på dig precis just nu

  

Åh jag önskar att när jag vaknar imorgon så skulle det ligga ett stort, knöggligt kuvert på hallmattan med ett blandband i. Ett blandband som säger hej, jag tänker på dig. Inte jämt, men ibland. Det skulle räcka för att den här helgen inte bara ska bli ännu en sida i min almenacka. För just nu vill jag helst springa ut på balkongen och skrika ut tentaångesten, men jag är inte sån. Så jag stannar här inne bland mina papper och nedskrivna ord.

C

Behöver lite kärlek från fel sort, och sympatier från fel håll

  

Här i min såpbubbla, där boktravarna sträcker sig mot taket, där stearinet droppar ned på golvet, där jag sätter upp fullklottrade pappersark längs med väggen. Där sitter jag och läser,läser,läser. Små gula post-it lappar ligger över hela det blommiga täcket, fyllda av viktiga ord och komihåg. Restan av den här studentstaden är väl ute och snurrar, men jag sitter kvar här på mitt rum och ser dagarna gå genom mitt fönster.
Och snart är det jul.

C

Jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade om sommar och festival

Du kanske aldrig mer är med mig. Men om vi var nån annanstans

   

Snöflingorna har bytts ut mot slaskigt regn, min cykel är fastlås och det doftar kaffe över hela lägenheten. Det är en helt vanlig tentavecka i slutet på november och det enda som värmer är stulna leenden under en lugg. Nu ska jag dra ned mössan, lyssna på min håkan och promenera till skolan.
Ni är finast!

C

Och jag skäms för att be, jag skäms för att gråta

Sådana som oss blir aldrig framme

  

Det är fint tycker jag, att när man flyttat en himlans massa mil bort från stad och familj så får man börja om. Lära känna en ny stad, utan och innan, men framför allt att hitta sig en ny typ av familj.Jag är lyckligast i världen som får bo tillsammans med min bästa vän, men också att jag har fina vänner att äta söndagsmiddag och titta på franska filmer tillsammans med. Och nu när vi gick hem under stjärnhimlen gnistrade och knarrade det under skorna, precis som det ska en vecka innan advent. Och jag andades ut små vita rökpuffar och saknade inte huvudstaden särskilt mycket.
Välkommen tillbaka K.

C

Det finns bara en kväll som ikväll

Nu går jag bara förbi där jag försökte få dig att le

  

Stora mjuka snöflingor har singlat ned hela dagen och nu är skåne också vitt. Jag dricker varm choklad ur min bästis favoritmugg och återhämtar mig. En trappa ned är det fest och på gården har någon rullat ihop vinterns första snölykta.
Och dom där fjärilarna i magen verkar ha lagt sig i ide för stunden. Lika bra det.

C

Men nej, för jag har inte sett nån som dig än

Det finns ingen poäng i att vara fri längre

            


Skolan har kidnappat bort all min tid och jag står förvånat kvar och undrar när man ska hinna andas. Så för att försöka fånga in de ögonblick som jag missar, ser jag världen genom engångskamerans lins. Förhoppningsvis när den här perioden är förbi, så kan jag fortfarande komma ihåg dom där dimmiga dagarna som bara flöt förbi i ett regnigt november. Egentligen gnäller jag inte så mycket på själva pluggandet, men vad har det att erbjuda i motsatts till att ligga och räkna någon annans fräknar och födelsemärken en hel natt? Inte så värst mycket.
Nu ska jag krama bästisen hejdå som flyger bort från mig en hel helg.

C

Det gör ont att veta, lika ont att undra

      

Bland regnmoln och vattenpussar, försöker jag få in så mycket viktigheter om kulturhistoria jag bara kan i mitt lilla huvud. Men det går hemskt långsamt. Så det där med att jag skulle få gå ut och dansa en hel natt, det känns väldigt avlägset. Just nu är det bara jag, mina böcker och en kopp varm choklad som hinner umgås. Och det kanske är bra så. Inte bara för mitt huvud, utan kanske mest för mitt hjärta som jag lindat in i bomull.
På tal om hjärtan så sprang jag in i någon som för en tid sen fick min mage att snurra till, men nu. Ingenting. Var tar dom virvelvindarna vägen? Byter dem helt enkelt bara ut varandra?

C

Jag var bara inte gjord för dessa dar och dessa dar är inte gjorda för mig

  

Ibland tycker jag hemskt illa om mig själv. Att vara feg och inte våga ta tag i saker som gör att man sårar någon man älskar. Det är inte en bra egenskap.
Jag vet att jag mest pratar om pojkar som krossar hjärtan på löpande band. Men ibland är man inte mycket bättre själv. Då är det fint att ha en mamma som min. MIn alldeles egna mamma som nog är det vackraste jag vet. Snart ska jag bli en glad och sprudlande människa igen. Om ett litet, litet tag. Jag lovar.
Tack för era ord, dom gör mer än vad ni tror.

C

Vill att du älskar mig, men jag vill att du lämnar mig med

 
 
Här i mitt rum finns det en balkong och om man ligger längst ut på sängkanten, drar upp persiennerna till balkongdörrens fönster och tittar upp, så kan man se stjärnorna. Och det är fortfarande lika långt till stjärnorna, som till dig. Jag gick inte ut, inte alls. Istället stannade jag här i sängen, tittade på dokumentärer om 11/9 och åt mintchoklad. Ibland måste man det. Umgås med sig själv.
Nedanför fönstret hörs klackljud längs med trottoaren och grannen spelar hög musik. Men det gör ingenting. Det enda som gör något är att den där pojken är utom räckhåll och antagligen är det kanske bäst så.
Vi är nog inte sådana som i slutet får varandra.

C

Livet innan det kunde jag, utan och innan. Jag kunde haft det så för alltid

    

Mitt hjärta slår oregelbundet och det stormar fortfarande i den här staden. Fredagkväll och jag kan inte bestämma mig. Borde stanna hemma, borde plugga, borde ringa, borde en massa viktiga saker. Men det är för långt borta.
Så jag kommer inte att klara det, kommer inte kunna stanna här bland vita, trassliga lakan med en kudde under huvudet. För hur ska det då någonsin kunna sluta storma?

C

Ge mig en kyss innan du går, att bygga en dröm på

Du håller liv i mitt rainman hjärta

Och det gör inte ont om det piskar ett regn eller bränner en sol. Så länge du är med mig

  

Det stormar utanför min nybäddade säng. Men kanske mest stormar det inne i hjärtegropen. Jag vet ingenting.
Om jag kunde, skulle jag packa in er alla i små prickiga paket och ha er under sängen. Så kunde jag plocka fram er när allt känns långt borta och tråkigt. 
Men nu tar jag min cykel och går på föreläsning.

C

Jag tänkte sjunga nåt för dig igen. Men när jag blir för full för att sjunga, kan vi promenera hem

  
Om det är något man ska prova på i livet, så är det att bo tillsammans med sin bästa vän. Min allra finaste bjöd mig på middag i vårt gemensamma hem och nu sitter hon här, mittemot och fnittrar för sig själv. Jag försöker komma undan från skolan, som äter upp mig långsamt, genom att baka toscakaka till oss och koka himmelskt te. En helt vanlig måndag en vecka i november. Och jag mår bra.

C

Du kommer aldrig behöva ljuga igen

     

Jag är hemma igen.
Hemma från spårvagnarna, hemma från skrattande pojkar, hemma från världens bästa stad. Jag faller bara mer och mer hopplöst för Göteborg . Och efter den här helgen har jag insett att det finns ingen annan utväg än att flytta dit. Jag bara måste det helt enkelt. För jag vill höra spårvagnen plinga varje kväll innan jag ska somna och jag vill gå till det där berget på högsbohöjd, dit han brukade gå.
Men först, vill du flytta med?


C

Om nån dag är jag glömd här

  

Nu tackar jag för mig. Lämnar in hemtentan och åker med fina vänner till göteborg.
Så ikväll glömmer jag bort allt annat o alla andra och dansar runt på magasinsgatan. Och om hjärtat går av på mitten på andralånggatan? Det är inte upp till mig att bestämma.
Ha en fantastisk helg fina ni.

C

Och nu jagar jag morgonen längs avenyer

 

Egentligen är du inte kär i mig
och egentligen är det okej med mig
för jag blir aldrig kär i nån
sånt där är slöseri med tid.
men då slösar vi bort våra liv
och jag tänker alltid på dig i april


C

Jag lever på sånt jag får för mig ibland när jag går gatan fram

Igår föreslog min pappa att vi skulle ses på stan och köpa ett par skor som jag verkligen vill ha. Dock dyra sådana. Jag svarade puckoaktigt nog att jag inte var värda så dyra skor. Hur kan man yttra något sådant när man faktiskt blir erbjuden att få något. Smart drag K. Idag ångrar jag mig bittert. Jag älskar ju faktiskt skor och dessutom är jag värd nästan allt i hela värden.

K

Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför

När allvaret har blivit ett skämt

Nu är vintern påväg. Det känner jag nämligen i min hand. Jag har belönats med en väderhand. Det är vidirgt. Varje år drabbas jag av detta märkliga symptom inför varje ny årstid. Min vänsterhand blir orörlig och varje rörelse jag gör smärtar ända ner till tårna. Det är arvet från min mor. Tack.

K

Vi kanske ses det finns en chans, på en spårvagn nånstans

 

Kan inte, kan inte, kan inte koncentrera mig. Den här hemtentan blir lidande för att mina tankar vägrar stanna i det här köket utan bara fladdrar iväg till ett leende, ett sms, en annan tid. Åh, jag blir helt tokig på mig själv.

C

I en värld av idioter så står han först i kön

Jag har skrivkramp. Egentligen finns det massor att skriva. Men jag har liksom ingen lust alls. Det här med bloggar kan ge mig lite prestationsångest. Det känns liksom lite smygpretto.

Men ett budskap kan jag förmedla. Jag skall offra en hel natt för att stödja Obama.    

K

Att dina ord i natten är det enda som når in

Herregud. Jag har suttit i princip hela dagen och försökt tvinga mig ur ord, meningar och viktigheter. Och ingenting, absolut ingenting har jag lyckats skriva ned. Förrens klockan 12 ikväll, när jag skulle stänga ihop datorn och tacka för mig. Då släppte skrivkrampen och nu har jag fått ihop nästan halva hemtentan. Hemskt märkligt.
Men tur, för då kan jag vara med på valvakan imorron och heja fram Obama. Nu håller mina ögonlock på att stängas , så jag säger godnatt och skickar iväg en liten puss på kinden. 


C
 

Men jag går inte isär när jag går med dig

   

Den här helgen som jag trodde skulle bli oändligt lång, försvann alldeles för snabbt. Konsert med Those dancing days på scen, 90tals disco och taxiresor tvärs över staden, blandat med höstruskväder och ett par borttappade blåa vantar.
Och jag mår bra. Bättre än på länge. Även fast jag totalt ignorerat hemtentan och låtit mig förledas av tequilan. Men nu är det bara att ta tag i det där och tänka bort sockerdricksvirvlarna i magen. Heja mig..

C