Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig

                                               

Igår var den finaste av dagar. Festivalen har varit i världsklass, men igår slår alla dimmiga dagar.
Jag har träffat han med stort H, o dansat mig lycklig under ett färgglatt konfettiregn. Men nu
har det ersatts med vanligt alldagligt regn och tåget rullar sakta tillbaka mot huvudstaden.
Men nästan det vackraste igår var när Hurricane började gråta på scen.
Sen var José en hemskt trevlig man att prata med. Allt som allt, känn ingen sorg Göteborg, jag kommer tillbaka.
K, hur har du haft det? Jag tycker det är lite klent på inläggen från din sida.

C

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0