Jag lever på sånt jag får för mig ibland när jag går gatan fram



Igår föreslog min pappa att vi skulle ses på stan och köpa ett par skor som jag verkligen vill ha. Dock dyra sådana. Jag svarade puckoaktigt nog att jag inte var värda så dyra skor. Hur kan man yttra något sådant när man faktiskt blir erbjuden att få något. Smart drag K. Idag ångrar jag mig bittert. Jag älskar ju faktiskt skor och dessutom är jag värd nästan allt i hela värden.

K

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0