Och jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
Nu sitter jag här igen. Med en omvänd dygnsrytm och ett hjärtslag som borde höras över gården och plinkar ned hemtentan bit för bit. I en tom lägenhet där min vän är borta på middag och sången här ovanför studsar mellan väggarna.
Vaknade till en lite vackrare morgon och värld, efter att med hjälp av blåbärspannkakor ha hållt oss vakna till sju snåret, imorse. En lång dag i november som slutar så fort jag skrivit färdigt om visuell kommunikation och druckit upp mitt te. Sen när jag äntligen är klar med skrivandet, så bär det av till mitt hjärtas Göteborg.
C
packa ner mig i din lilla väska & ta med mig. fast ja, hälsa håkan om du träffar honom i någon gränd från mig. kram!
Oh kära C, ska du till Göteborg?! Du får hälsa från mig!
Du måste om det är fint väder åka till Röda Sten och äta glass, eller köpa godis på fyragott.
herregud, jag sitter här och försöker komma på mina bästa ställen i götet, och det enda jag kommer på är mina små smultronställen ute vid havet, hemma i torslanda och dit skulle du aldrig hitta själv. Synd! Det får bli ett projekt! :)
Hur fixar du upp videor och grejer? Min blogg har fått flippet. Och flickr, är det bara vissa bilder från vissa personer som går att kopiera? För så är det för mig.
Det är jättefrustrerande!
Och du, Lund vill nog inte att jag ska komma. Det känns inte som det finns några program eller kurser alls som är som mig där! Fan!
Men jag ska inte ge upp än...
Ha det toppen!
När man sitter i en tom lägenhet är det musik och te som är på sin plats. Som ens vän. Eller något i den stilen.
Göteborg. Ack så vackert. Precis som dina ord!
Att bara ha sig själv och ens hjätslag som sällskap kan vara fint ibland.
sv: mmm te värmer en på hösten. nu är det äckligt kallt verkligen!
åh. jag tycker om den videon :) och jag tycker om dina mjuka ord, du skriver fint.
Åh, den här videon och låten är underbara. Jag älskar den dära Kate.
