Vi vägens kant finns en väntande vän
Jag känner mig som en vilsen kvinna i en snårbuske. Min älskades C tillstånd verkar var komplicerat. Vad gör man när man är på ett sådan avstånd från varandra? När man egentligen bara vill krama om en vän och finnas där. Jag önskar jag hade en hand som räckte till Lund. På den väg hon färdades skulle jag hålla hennes hand och ge en tröstande klapp på kinden.
K
Kommentarer
Postat av: En Älskarinnas Bekännelser
Du kan ge en virituell klapp. Det är nästan likabra som den äkta varan klappar
Postat av: C
Tack finaste!
Postat av: ina
förvirrad och ensam, det finns fler som du!
Postat av: Alina
Ha en trevlig kväll! :)
Postat av: Nikolina
Hej godis! vad tycker du om ät-störningar? kika i min blogg och skriv just din åsikt, vore jätte snällt! dessutom kommer ditt namn finnas med i inlägget senare, tack & puss! :)
Postat av: Emma
åh vilken underbar underbar bild! bor du i lund eller malmö? tänkte på din kommentar om att vi bor i samma stad och jag bor nämligen i malmö, men min pojkvän i lund så är där ofta.
Trackback
