Jag slängde bort nån slags vän
Ibland när man hittar nya gator och får nya telefonnummer nedskriva på en lapp, så är det enkelt att glömma bort allt de gamla. De där gamla kantiga gatorna som faktiskt fortfarande står kvar och väntar på en. Där man känner folk i var och varannan korsning och vägen hem aldrig känns speciellt lång. Och det enda jag riktigt hör nu förtiden är en vind som blåser genom staden. Allt det glömmer man bort, men i kväll mitt i en folkmassa kom jag på det. Lund är ju hemma också, precis lika mycket som Stockholm är. Märkligt bara att det skulle ta en sån tid att komma på det.
C
Kommentarer
Postat av: G
jag älskar er blogg! och jag har väntat troget, välkomna tillbaks.
Trackback
