Känn dig inte skyldig om du möter mig där

               

Jag kom ur min slökoma tillslut. Tillsammans med en herre vandrade jag längs med Stockholms gator o drack kaffe. Det är inte mycket som ska till för att locka ut mig. Och åh, ibland är den här stan så fin. Men oftast är den för liten, för kall o för invand.Ibland måste man ha en kullerstensgata o stora åkrar utanför fönstret.
Och fast lilla Sverige är så tryggt o hemma, så kan jag inte sluta längta efter stora städer o främmande länder. Och förhoppninsvis en herre som han här ovanför. Eller dom kanske har sånna längs lilla fiskaregatan med?

C

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0