Det gör ont att veta, lika ont att undra
Bland regnmoln och vattenpussar, försöker jag få in så mycket viktigheter om kulturhistoria jag bara kan i mitt lilla huvud. Men det går hemskt långsamt. Så det där med att jag skulle få gå ut och dansa en hel natt, det känns väldigt avlägset. Just nu är det bara jag, mina böcker och en kopp varm choklad som hinner umgås. Och det kanske är bra så. Inte bara för mitt huvud, utan kanske mest för mitt hjärta som jag lindat in i bomull.
På tal om hjärtan så sprang jag in i någon som för en tid sen fick min mage att snurra till, men nu. Ingenting. Var tar dom virvelvindarna vägen? Byter dem helt enkelt bara ut varandra?
C
kulturhistoria låter nästan lite småintressant, fast det finns ju så mycket annat som lockar mer, det kan jag förstå. själv så vill iväg och glömma allt, ta en paus från allt och dansa såväl dag som natt. men istället sitter jag i skolan, igen, hur jag lyckas orka mig hit varje dag är ett litet mysterium. sucka.
du är så intressant. så full av fina ord. åh.
du har en fin och mysig blogg. dina bilder är jättehärliga, det är en sån värme i dom på något sätt. ha en fin onsdagkväll.
åh, fint som alltid. och på tal om de där virvelvindarna.. de brukar vara bra på att byta av varann, iallafall i mitt hjärta. ruskigt fort dessutom, nästan så man blir åksjuk. eller så beror illamåendet på något helt annat. personerna i fråga till exempel...
Tack snälla. Ja, tisdagar brukar vara fina faktiskt. tur är väl det :) Kram på dig, och ditt bomullshjärta.
